Viking 1

Viking 1
StatusAvslutad
TypKretsare och landare
OrganisationNASA
Större entreprenörMartin Marietta Corporation,
JPL
NSSDC-IDKretsaren: 1975-075A[1]
Landaren: 1975-075C[2]
Uppdragets varaktighetKretsaren: 1 846 dagar
Landaren: 2 306 dagar
Sista kontakt11 november 1982
Uppskjutning
UppskjutningsplatsCape Canaveral Air Force Station LC-41
Uppskjutning20 augusti 1975, 21:22 UTC[3]
UppskjutningsfarkostTitan IIIE/Centaur
Omloppsbana runt Mars (planet)
Gick in i bana19 juni 1976
Banlutning39,3°
Apoapsis56 000 km
Periapsis320 km
Landning
LandningChryse Planitia
Tidpunkt för landning20 juli 1976, 11:53:06 UTC[3]
Egenskaper
MassaKretsaren: 883 kg
Landaren: 572 kg
EffektKretsaren: 620 W
Landaren: 70 W

Viking 1 var en amerikansk rymdsond som utforskade planeten Mars. Rymdsonden bestod av en kretsare och en landare. Rymdsonden sköts upp den 20 augusti 1975, med en Titan IIIE-raket från Cape Canaveral Air Force Station. Kretsaren gick in i omloppsbana runt Mars den 19 juni 1976. Landaren landade i Chryse Planitia på Mars den 20 juli 1976.[3] Farkosten var den första att lyckas landa på planeten.

Kretsaren

Farkosten gick in i omloppsbana runt Mars den 19 juni 1976. I februari 1977 passerade den marsmånen Phobos. Den fungerade fram till den 17 augusti 1980, då man valde att stänga av farkosten. Den hade då tagit fler än 57 000 bilder av planeten.[3]

Landaren

Landaren landade med hjälp av raketer och skyddades vid inträdet i Mars atmosfär av en värmesköld. Den drevs av en radioisotopgenerator och fungerade fram till den 11 november 1982, då man under en programvaruuppdatering förlorade kontakten med rymdsonden.[3]

Referenser

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1975-075A. Läst 19 maj 2021. 
  2. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1975-075C. Läst 19 maj 2021. 
  3. ^ [a b c d e] Dr. David R. Williams (12 april 2018). ”Viking Mission to Mars” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/viking.html. Läst 19 maj 2021. 
v  r
Mars
Areografi
Allmänt
Albedoformationer Atmosfär Kanaler Klimat Vatten Liv North Polar Basin Kaosterräng
Regioner
Cydonia Planum Boreum Planum Australe Cerberus-hemisfären Vastitas Borealis Iani Chaos Kvadranter Tharsis Ultimi Scopuli Eridaniasjön Olympia Undae Elysium Planitia Arabia Terra
Alba Mons Albor Tholus Arsia Mons Ascraeus Mons Biblis Tholus Elysium Mons Hecates Tholus Olympus Mons Pavonis Mons Syrtis Major Planum Tharsis Tharsis Montes
Catenae North Polar Basin Hellas Planitia Argyre Planitia Schiaparelli Gusev Eberswalde Bonneville Eagle Endeavour Endurance Erebus Victoria Gale Galle Ibragimov Santa Maria Jezero
Areologi
Karbonater Sfäruliter Gejsrar Swiss cheese
Mars som sett genom Rymdteleskopet Hubble.
Månar
Phobos Deimos Upptäckt
Utforskning
Historiska
och nutida
Fobosprogrammet Marsprogrammet Marinerprogrammet Vikingprogrammet (Viking 1 Viking 2) Mars Observer Mars Pathfinder Mars Climate Orbiter Mars Polar Lander Deep Space 2 Mars Scout Program (Phoenix MAVEN) Mars Odyssey Mars Express (Beagle 2) Mars Exploration Rover Mission (Spirit Opportunity) Mars Global Surveyor Mars Reconnaissance Orbiter Curiosity Fobos-Grunt Yinghuo 1 Mangalyaan ExoMars Trace Gas Orbiter (Schiaparelli) Insight Al Amal Marslandning Artificiella objekt på Mars Tianwen 1 (Zhurong) Mars 2020 (Perseverance Ingenuity)
Framtida
Observation
Utforskningen av Mars historia Martianska kanaler
Astronomi
Förmörkelser
Solförmörkelser på Mars
Transit
Deimos Phobos Jorden Merkurius Venus
Marsmeteoriter
Marsmeteorit ALH84001 Chassigny Kaidun Shergotty Nakhla
Andra ämnen
Marskorsande asteroider Mars trojaner Dariankalendern Tid på Mars Mars Society Flashline Mars Arctic Research Station Haughton–Mars Project Mars to Stay Mars flagga Mars i fiktion Marshavshypotesen Caves of Mars Project
Solsystemet