Tryckkammare

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En tryckkammare, även dekompressionskammare eller rekompressionskammare, är en kammare, gjord av stål, som används för tryckstegring och trycksänkning i samband med dykning.^[1] Tryckkammare används bland annat för att behandla personer som drabbats av dykarsjuka^[2], så kallad dekompressionsbehandling.

Andra användningsområden är vid så kallad ytdekompression där etappstoppen i vattnet är nedbringade till ett minimum och huvuddelen av dekompressionen äger rum i tryckkammaren ovan vattnet.

I samband med mättnadsdykning vistas dykaren, mellan arbetspassen, i tryckkammare som är tryckt till ett simulerat djup motsvarande det djup dykarna skall arbeta på. Tryckkammaren är placerad ovan vattnet. Till och från tryckkammare transporteras dykarna i en dykarklocka med motsvarande övertryck. Dekompressionen företas i tryckkammaren efter avslutat arbete.

Inom sjukvården används tryckkammare, förutom för att bota dykarsjuka, även i samband med behandling av kolmonoxid- och brandröksförgiftning, brännskador, mjukdelsinfektioner och fotsår hos diabetiker. Utvecklingen av tryckkammare har drivits fram i takt med att allt fler sjukdomstillstånd behandlas i tryckkammare.

Tryckkammare finns även för undertryck. Dessa används bland annat inom flygverksamheten för att simulera olika höjd.

Se även

Anestesi
Anestesiologi

Referenser

^ ”tryckkammare - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tryckkammare. Läst 25 maj 2020. ^{[inloggning kan krävas]}
^ ”dykarskador - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dykarskador. Läst 25 maj 2020. ^{[inloggning kan krävas]}