Inom matematiken är Rogers–Ramanujans kedjebråk ett kedjebråk upptäckt av Rogers 1894 och oberoende av Srinivasa Ramanujan som är nära relaterad till Rogers–Ramanujan-identiteterna. Den kan skrivas i sluten form för flera olika argument.
Definition
Givet funktionerna i Rogers–Ramanujan-identiteterna,
![{\displaystyle {\begin{aligned}G(q)&=\sum _{n=0}^{\infty }{\frac {q^{n^{2}}}{(q;q)_{n}}}={\frac {1}{(q;q^{5})_{\infty }(q^{4};q^{5})_{\infty }}}\\&=\prod _{n=1}^{\infty }{\frac {1}{(1-q^{5n-1})(1-q^{5n-4})}}\\&=1+q+q^{2}+q^{3}+2q^{4}+2q^{5}+3q^{6}+\cdots \end{aligned}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/7e3cc920f23a98e8dea80598cd99c776f3d7f2c3)
och
![{\displaystyle {\begin{aligned}H(q)&=\sum _{n=0}^{\infty }{\frac {q^{n^{2}+n}}{(q;q)_{n}}}={\frac {1}{(q^{2};q^{5})_{\infty }(q^{3};q^{5})_{\infty }}}\\&=\prod _{n=1}^{\infty }{\frac {1}{(1-q^{5n-2})(1-q^{5n-3})}}\\&=1+q^{2}+q^{3}+q^{4}+q^{5}+2q^{6}+2q^{7}+\cdots \end{aligned}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/754269521088aafd134a6463bb5fb9a4bef5f084)
(
A003114 och
A003106) där
betecknar den oändliga q-Pochhammersymbolen, då är Rogers–Ramanujans kedjebråk
![{\displaystyle {\begin{aligned}R(q)&={\frac {q^{11/60}H(q)}{q^{-1/60}G(q)}}=q^{1/5}\prod _{n=1}^{\infty }{\frac {(1-q^{5n-1})(1-q^{5n-4})}{(1-q^{5n-2})(1-q^{5n-3})}}\\&={\cfrac {q^{1/5}}{1+{\cfrac {q}{1+{\cfrac {q^{2}}{1+{\cfrac {q^{3}}{1+\ddots }}}}}}}}\end{aligned}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/5a89876791795e2a33f5b1536ba0d0e60a5500f2)
Modulära funktioner
Om q = e2πiτ är
och
, såsom även deras kvot
, modulära funktioner av τ. Eftersom de har heltalskoefficienter, följer det av teorin komplex multiplikation att deras värden för imaginära kvadratisk irrationella τ är algebraiska tal som kan evalueras explicit.
Exempel
![{\displaystyle R{\big (}e^{-2\pi }{\big )}={\cfrac {e^{-2\pi /5}}{1+{\cfrac {e^{-2\pi }}{1+{\cfrac {e^{-4\pi }}{1+\ddots }}}}}}={{\sqrt {5+{\sqrt {5}} \over 2}}-{1+{\sqrt {5}} \over 2}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/7134fe27ef29d7d7c9ab14b3f24d8ce1f17c28ed)
![{\displaystyle R{\big (}e^{-2\pi {\sqrt {5}}}{\big )}={\cfrac {e^{-2\pi /{\sqrt {5}}}}{1+{\cfrac {e^{-2\pi {\sqrt {5}}}}{1+{\cfrac {e^{-4\pi {\sqrt {5}}}}{1+\ddots }}}}}}={\frac {\sqrt {5}}{1+{\big (}5^{3/4}(\phi -1)^{5/2}-1{\big )}^{1/5}}}-{\phi }}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/7342dbce4442184a8030d7bd36cff96461969c6b)
där
är det gyllene snittet.
Relation till modulära former
Rogers–Ramanujans kedjebråk är relaterad till Dedekinds etafunktion, en modulär form av vikt 1/2, enligt[1]
![{\displaystyle {\frac {1}{R(q)}}-R(q)={\frac {\eta (\tau /5)}{\eta (5\tau )}}+1}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/49f97429103382c09bbcd70f33be005dec72e678)
![{\displaystyle {\frac {1}{R^{5}(q)}}-R^{5}(q)=\left({\frac {\eta (\tau )}{\eta (5\tau )}}\right)^{6}+11}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/82b867ef80c7edc109500463a750b067fa58cd1b)
Relation till j-invarianten
En formel för j-invarianten är
![{\displaystyle j(\tau )={\frac {(x^{2}+10x+5)^{3}}{x}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/22019cbd125121a63f0a9f156ed5add325a12c0d)
där
![{\displaystyle x=\left({\frac {{\sqrt {5}}\,\eta (5\tau )}{\eta (\tau )}}\right)^{6}.}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/2d08bd76ba03ed47395097e3a691846830fcb71a)
Genom att eliminera eta-kvoten kan j(τ) skrivas med hjälp av
som
![{\displaystyle j(\tau )={\frac {-(1+228r^{5}+494r^{10}-228r^{15}+r^{20})^{3}}{r^{5}(-1+11r^{5}+r^{10})^{5}}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/d5303330a87488e0fc2ed7cf42d735d57bd85b7c)
![{\displaystyle j(\tau )-1728={\frac {-(1-522r^{5}-10005r^{10}-10005r^{20}+522r^{25}+r^{30})^{2}}{r^{5}(-1+11r^{5}+r^{10})^{5}}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/0ae39b53585917712434329ddba8524d797a5205)
där täljaren och nämnaren är polynominvarianter av ikosaedern. Genom att använda modulära ekvationerna mellan R(q) och R(q5) kan man bevisa att
![{\displaystyle j(5\tau )={\frac {-(1-12r^{5}+14r^{10}+12r^{15}+r^{20})^{3}}{r^{25}(-1+11r^{5}+r^{10})}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/b3346c7f591beaf5fdb2d6e95a1a8b4ce7729634)
som faktiskt är j-invarianten av den elliptiska kurvan
![{\displaystyle y^{2}+(1+r^{5})xy+r^{5}y=x^{3}+r^{5}x^{2}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/e3fbb4c026e1ddbe90ffabde1da3baa44a9d67cc)
parameteriserad av icke-spetspunkterna av den modulära kurvan
.
Funktionalekvation
Vi använder beteckningen
då q = e2πiτ. Medan andra modulära former som j-invarianten satisfierar
![{\displaystyle j(-{\tfrac {1}{\tau }})=j(\tau )}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/5b13ab30b502aa3660ac29cc2a6b7664c37da505)
och Dedekinds etafunktion satisfierar
![{\displaystyle \eta (-{\tfrac {1}{\tau }})={\sqrt {-i\tau }}\,\eta (\tau )}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/713aec685c6aea4af1af7cd43919a2d492c420e2)
innehåller funktionalekvationen för Rogers–Ramanujans kedjebråk[2] det gyllene snittet
:
![{\displaystyle r(-{\tfrac {1}{\tau }})={\frac {1-\phi \,r(\tau )}{\phi +r(\tau )}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/e9f04d80857b6dc41459fb3a6ff90ec6c99dd4b6)
Modulära ekvationer
Det finns flera intressanta modulära ekvationer mellan
och
. Några eleganta sådana för små primtal n är:[3]
Låt u = R(q) och v = R(q2). Då är
Låt u = R(q) och v = R(q3). Då är
Låt u = R(q) och v = R(q5). Då är
Låt u = R(q) och v = R(q11) Då är
För n = 5, notera att
Andra resultat
Ramanujan upptäckte flera intressanta resultat om R(q).[4] Låt
,
och
vara det gyllene snittet.
Om
är
Om
är
Potenserna av R(q) kan skrivas på intressanta sätt. För dess kub är
![{\displaystyle R^{3}(q)={\frac {\sum _{n=0}^{\infty }{\frac {q^{2n}}{1-q^{5n+2}}}-\sum _{n=0}^{\infty }{\frac {q^{3n+1}}{1-q^{5n+3}}}}{\sum _{n=0}^{\infty }{\frac {q^{n}}{1-q^{5n+1}}}-\sum _{n=0}^{\infty }{\frac {q^{4n+3}}{1-q^{5n+4}}}}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/03951b149d83c8038b37b4f08b73ed56158f4ea2)
För dess femte potens, låt
, då är
![{\displaystyle R^{5}(q)=w\left({\frac {1-w}{1+w}}\right)^{2},\;\;R^{5}(q^{2})=w^{2}\left({\frac {1+w}{1-w}}\right)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/848fba018c531e3da5bdc2aba3134600b3b1f009)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rogers–Ramanujan continued fraction, 8 maj 2014.
Noter
- ^ Duke, W. "Continued Fractions and Modular Functions", http://www.math.ucla.edu/~wdduke/preprints/bams4.pdf Arkiverad 2 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Duke, W. "Continued Fractions and Modular Functions" (p.9)
- ^ Berndt, B. et al. "The Rogers–Ramanujan Continued Fraction", http://www.math.uiuc.edu/~berndt/articles/rrcf.pdf
- ^ Berndt, B. et al. "The Rogers–Ramanujan Continued Fraction"
Källor
- Rogers, L. J. (1894), ”Second Memoir on the Expansion of certain Infinite Products”, Proc. London Math. Soc. s1-25 (1): 318–343, doi:10.1112/plms/s1-25.1.318
- Berndt, B. C.; Chan, H. H.; Huang, S. S.; Kang, S. Y.; Sohn, J.; Son, S. H. (1999), ”The Rogers–Ramanujan continued fraction”, Journal of Computational and Applied Mathematics 105: 9, doi:10.1016/S0377-0427(99)00033-3, http://www.math.uiuc.edu/~berndt/articles/rrcf.pdf
Externa länkar