Rasjid Siunjajev

Rasjid Siunjajev
Rasjid Siunjajev, 3 september 2012.
FöddRäsjit Gali uly Sönäjev
1 mars 1943[1] (81 år)
Tasjkent[2]
Medborgare iSovjetunionen och Ryssland
Utbildad vidMoskvas institut för fysik och teknologi, master of science,
SysselsättningFysiker, universitetslärare, uppfinnare
ArbetsgivareM. V. Keldysh institut för tillämpad matematik vid den ryska vetenskapsakademin (1968–1974)
Ryska rymdforskningsinsitutet (1974–)
Max Planck Institute for Astrophysics (1992–)
BarnSjamil Siunjajev (f. 1971)
Ali Siunjajev (f. 1981)
Utmärkelser
Se lista
Redigera Wikidata

Rasjid Alijevitj Siunjajev (ryska: Рашид Алиевич Сюняев, tatariska: Рәшит Гали улы Сөнәев: Räsjit Gali uly Sönäjev), född 1 mars 1943 i Tasjkent i (Uzbekiska SSR i Sovjetunionen (nu Uzbekistan), är en rysk astrofysiker. Siunjajev arbetade inom flera områden av kosmologi, högenergiastrofysik och röntgenastronomi och har studerat de mest extrema processerna i universum. Han utvecklade teoretiska modeller om hur svarta hål drar till sig materia och ursprunget till den kosmiska bakgrundsstrålningens struktur.

Biografi

Siunjajev, som har tatariska rötter, studerade vid Moskvas fysikaliskt-tekniska institut och var doktorand hos Jakov Zeldovitj. År 1968 promoverades han vid det statliga Moskvauniversitetet. Från 1974 till 1982 ledde Siunjajev arbetet på den Sovjetiska vetenskapsakademins institut för teoretisk astrofysik och rymdforskning (IKI).

Mellan 1982 och 2002 inrättade han där en avdelning för högenergiastrofysik. Sedan 1995 är han även direktör för Max-Planck-Institut für Astrophysik i Garching nära München. Siunjajev var projektledare för flera satellitobservatorier inom röntgen- och gammaastronomi. Hans grupp förbereder för närvarande Spectrum-X-Gamma International Astrophysical Project och i Garching arbetar han på två experiment till ESAs i maj 2009 uppsända Planckteleskopet.[uppdatering behövs]

Livsverk

Siunjajevs arbete med den kosmiska bakgrundsstrålningen har inspirerat mätningar som ger oss nycklar till universums påstådda skapelse och struktur.[3] Tillsammans med Jakov Zeldovitj beskrev han Siunjajev-Zeldovitj-effekten, som den kosmiska bakgrundsstrålningens förändring vid passage genom den heta gasen i en galaxhop.[4][5][6]

Siunjajevs beskrivning av hur materia som dras mot ett svart hål bildar en tunn, snabbt roterande skiva är väsentlig, om vi ska kunna förstå hur sådana kompakta objekt kan vara de kraftigaste strålkällorna i universum. Dessa arbeten med Nikolaj Sjakura över ackretionsskivors struktur var ett viktigt steg i förståelsen av materieinströmning till stellära svarta hål i röntgendubbelstjärnor och på svarta hål i aktiva galaxkärnor, och är ett av den moderna astrofysikens mest citerade arbeten.[7]

Siunjajevs vetenskapliga publicering har (2020) enligt Google Scholar över 100 000 citeringar och ett h-index på 119.[8]

Utmärkelser

Asteroiden 11759 Sunyaev är uppkallad efter honom.[9]

  • Bruno Rossi-priset, 1988
  • Royal Astronomical Societys guldmedalj, 1995
  • Ryska federationens statspris för vetenskap och teknik, 2000[10]
  • Bruce-medaljen, 2000[11]
  • Dannie Heineman-priset i astrofysik, 2003[12]
  • Gruber-priset i kosmologi, 2003[13]
  • Karl G. Jansky Lectureship, 2005
  • Crafoordpriset i astronomi, 2008[14]
  • Karl Schwarzschild-medaljen, 2008[15]
  • Henry Norris Russell-lektorat, 2008
  • Kung Faisals internationella pris i vetenskap, med Richard Friend, 2009[16]
  •  Förtjänstkors med band av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden, 2010
  • Kyotopriset i grundforskning, 2011[17]
  • Benjamin Franklin-medaljen, 2012
  •  Republiken Tatarstans förtjänstorden, 2013
  • Oskar Klein-medaljen, 2015
  • Eddingtonmedaljen, 2015
  • Ryska federationens statspris för vetenskap och teknik, 2016[18]
  • Clarivate Citation Laureates, 2017[19]
  • Dirac-medaljen (ICTP), 2019[20]
  •  Medalj för Fäderneslandets förtjänstorden, 2:a graden, 2021
  • Max Planck-medaljen, 2023

[Redigera Wikidata]

Källor

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Rashid Sunyaev, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 17 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sunyaev RA, Zel'dovich YB (20 juni 1980). ”Microwave background radiation as a probe of the contemporary structure and history of the universe”. Ann. Rev. Astron. Astrophys. "18": ss. 537-60. http://dx.doi.org/10.1146/annurev.aa.18.090180.002541. 
  4. ^ Sunyaev RA, Zel'dovich YB (20 juni 1969). ”The interaction of matter and radiation in a hot-model universe”. Astrophys. Space Sci. "4" (3): ss. 301-16. http://dx.doi.org/10.1007/BF00661821. 
  5. ^ Sunyaev RA, Zel'dovich YB (20 juni 1970). ”Small-scale fluctuations of relic radiation”. Astrophys. Space Sci. "7" (1): ss. 3-19. https://link.springer.com/article/10.1007/BF00653471. 
  6. ^ Sunyaev RA, Zel'dovich YB (20 juni 1972). ”The observations of relic radiation as a test of the nature of X-ray radiation from the clusters of galaxies”. Comm. Astrophys. Space Phys. "4": ss. 173. http://adsabs.harvard.edu/abs/1972ComAp...4..173S. 
  7. ^ Shakura NI, Syunyaev RA (20 juni 1973). ”Black holes in binary systems. Observational appearance”. Astron. Astrophys. "24": ss. 337-55. http://adsabs.harvard.edu/abs/1973A&A....24..337S. 
  8. ^ ”Profil Rashid Sunyaev”. Google Scholar. https://scholar.google.com/citations?user=XMMMENAAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 2 december 2020. 
  9. ^ ”Minor Planet Center 11759 Sunyaev” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11759. Läst 30 maj 2023. 
  10. ^ läs online, www.iki.rssi.ru .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, phys-astro.sonoma.edu .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, aas.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, gruber.yale.edu .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.crafoordprize.se .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, astronomische-gesellschaft.de .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  17. ^ 2011 Kyoto Prize Awarded to Rashid Sunyaev (på engelska), Institute for Advanced Study, 24 juni 2011, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ Астрономы Шакура и Сюняев удостоены Госпремий (på ryska), Gazeta.ru, 7 juni 2017, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.ictp.it .[källa från Wikidata]

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Rasjid Siunjajev.


Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 72094282 • LCCN: n83120506 • ISNI: 0000 0001 1070 3242 • GND: 114305862 • SUDOC: 079845304 • BNF: cb13482265j (data) • BIBSYS: 90668164 • NKC: jo2004249861 • CiNii: DA0608172X