Nootropika

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Nootropika (singular: nootropikum) eller nootropa läkemedel (engelska: smart drugs eller nootropics) avser läkemedel som ökar användarens mentala förmågor i något avseende, utan signifikanta biverkningar. Ett av de vanligaste nootropa ämnena som konsumeras av människor är nikotin, vilket har visats förbättra mental förmåga[1] och kognitiv funktion.

Nikotin och nikotinagonister kan förbättra arbetsminnets funktion, inlärning och uppmärksamhet. Både α4β2- och a7-nikotinreceptorer verkar vara kritiska för minnesfunktion. Hippocampus och amygdala i synnerhet har befunnits vara viktiga för minnet, med minskad nikotinaktivitet i de områden som försämrar minnet. Nikotin och nikotinanaloger har visat sig lovande för att framkalla kognitiv förbättring. Positiva terapeutiska effekter har noterats i initiala studier med en mängd olika kognitiva dysfunktioner, däribland Alzheimers sjukdom, åldersassocierad minnesförsämring, schizofreni och ADHD.

"Nootropa läkemedel" är en översättning från det engelska ordet nootropics, ungefär "verkan på sinnet". Ordet myntades av dr Corneliu E. Giurgea (1923–1995), en av forskarna bakom piracetam, ett medel för behandling av åldersbetingad minnesförlust. Preparatet fanns vara verksamt även på friska samt ha så få biverkningar ("lika säkert som salt"), att han inte såg någon anledning att inte alla skulle kunna använda medlet för att dra fördel av dess effekter.

Nootropa läkemedel

  • Armodafinil
  • Koffein
  • Piracetam
  • Teanin
  • Kreatin
  • Modafinil
  • Metylfenidat
  • Dexamfetamin

Referenser

  1. ^ Levin, Edward D.; McClernon, F. Joseph; Rezvani, Amir H.. ”Nicotinic effects on cognitive function: behavioral characterization, pharmacological specification, and anatomic localization” (på engelska). Psychopharmacology 184 (3-4): sid. 523–539. doi:10.1007/s00213-005-0164-7. ISSN 0033-3158. https://link.springer.com/article/10.1007/s00213-005-0164-7. Läst 12 juli 2016.