Hässleklocka
| Hässleklocka | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Klockväxter Campanulaceae |
| Släkte | Blåklockssläktet Campanula |
| Art | Hässleklocka C. latifolia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Campanula latifolia | |
| Auktor | Linné, 1753 |
Hässleklocka (Campanula latifolia) är en art i familjen klockväxter. Den är blir mellan 60 och 120 centimeter hög.[1] Därmed är den störst av Sveriges blåklockor.[källa behövs] Blommorna är vita eller blå. Arten härstammar från Europa, Sibirien, Kaukasus och Iran. I södra Sverige är arten är vildväxande på kulturmark och i lundar. Det latinska namnet Campanula kommer av latinets campana som betyder liten klocka.[1] Växtens unga blad och skott kan tillagas eller ätas råa. Smaken är mild och en aning söt.[2]
Andra varianter av denna art är:[1]
- Alba', som har vita glest sittande blommor. Blir cirka 60 centimeter hög.
- C. latifolia var. macrantha, stor hässleklocka som har stora mörkvioletta blommor och håriga blad.
- C. latifolia var. macrantha ’Alba’ med vita blommor. Blir cirka 80 centimeter hög.
Referenser
Noter
- ^ [a b c] ”Hässleklocka - Grobar - Växtdatabas”. Grobar.se. https://www.grobar.se/Vaxtdatabas/51/Hassleklocka. Läst 18 september 2022.
- ^ Brunsell, Text och bild Anette (4 januari 2018). ”15 ätliga perenner – så för att få skörd år efter år! | LAND.se”. Land. https://www.land.se/landkoll/skord-ar-efter-ar-15-atliga-perenner/. Läst 19 september 2022.
Externa länkar
- Den virtuella floran hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 25 september 2021).
- Hässleklocka i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Hässleklocka.Bilder & media
