Amelia Boynton Robinson

Amelia Boynton Robinson
Född18 augusti 1911[1][2]
Savannah, USA
Död26 augusti 2015[3] (104 år)
Montgomery, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidTuskegee University
SysselsättningAktivist, människorättsförsvarare, författare[4]
Barn2
Redigera Wikidata

Amelia Platts Boynton Robinson, född Platts 18 augusti 1911 i Savannah, Georgia, död 26 augusti 2015 i Montgomery, Alabama,[5] var en förgrundsgestalt i den amerikanska medborgarrättsrörelsen och var på senare år en av Lyndon LaRouches ledande medarbetare.

Den blodiga söndagen

Amelia Boynton Robinson är mest känd för att ha gått i täten för den marsch som brutalt stoppades av kravallpolis den 7 mars 1965 i Selma, Alabama. Tidningarnas löpsedlar dominerades dagen därpå av bilden av en medvetslös Amelia Boynton Robinson som tas om hand av en meddemonstrant efter att ha blivit misshandlad, sprayad med tårgas och lämnad för att dö på Edmund Pettus-bron. Denna händelse, som kom att kallas Bloody Sunday, fick president Lyndon B. Johnson att kort därpå, den 17 mars, ta initiativ till rösträttslagen Voting Rights Act, som tog bort de orimliga krav som ställdes på den svarta befolkningen för att få rösta. Robinson var själv hedersgäst på Vita husets gräsmatta när Johnson skrev under lagen den 6 augusti 1965.

I Ava DuVernays film Selma från 2014 porträtteras Amelia Boynton Robinson av skådespelaren Lorraine Toussaint.

Kamp för medborgerliga rättigheter

Amelia Boynton Robinson engagerade sig som ung kvinna i kampanjen för kvinnors rösträtt. År 1934 registrerade hon sig för att kunna rösta. Ett par år senare skrev hon en pjäs, "Through the Years", som med hjälp av sjungna spirituals berättar den afro-amerikanska befolkningens historia. Hon och hennes man, Bill Boynton, träffade Martin Luther King och hans fru Coretta Scott King 1954 i Montgomery, Alabama, där King arbetade som pastor.

År 1963 dog Bill Boynton i en hjärtinfarkt efter år av rasistisk förföljelse och fysiska trakasserier. Robinsons hem och kontor i Selma blev snabbt centrum för Selmas medborgarrättsstrider och användes av King och hans medarbetare, kongressmän och ombud från hela landet för att planera demonstrationstågen från Selma till Montgomery. En av dessa marscher blev sedermera känd som "Bloody Sunday" (se ovan).

Egen valkampanj

När Robinson kandiderade till kongressen 1964 blev hon den första afro-amerikanska kvinnan någonsin att göra detta och den första kvinnan över huvud taget att kandidera för demokraterna i delstaten Alabama. Hon fick 10% av rösterna.

Hedersbetygelser

Robinson tilldelades Martin Luther King-stiftelsens frihetsmedalj den 21 juli 1990. I förordet till hennes självbiografi, Bridge Across Jordan, återfinns många hyllningsord från vänner och kolleger, bland andra J.L. Chestnut, Coretta Scott King, Helga Zepp-LaRouche and Andrew Young. Coretta Scott King skriver:

"I Bridge Across Jordan har Amelia Boynton Robinson skapat en inspirerande, slående biografi över hennes mer än fem årtionden vid frontlinjerna för kampen för jämlikhet mellan raserna och social rättvisa. Detta verk är ett viktigt bidrag till den svarta frihetskampens historia. Jag rekommenderar den helhjärtat för alla som bryr sig om mänskliga rättigheter i Amerika."[1]

Ambassadör för mänskliga rättigheter

Amelia Boynton Robinson marscherar över Edmund Pettus-bron den 7 mars 2015. Robinson håller president Barack Obamas vänstra hand.

Robinson träffade den amerikanske politikern Lyndon LaRouche 1983 och var året därpå med och grundade det internationella Schillerinstitutet[2]. Hon är numera vice ordförande för institutet, som hon anser "följer i Martin Luther Kings fotspår".

År 2004 stämde hon Walt Disney Company för ärekräkning och krävde mellan 1 och 10 miljoner dollar i skadestånd. Hon menade att tv-filmen "Selma, Lord, Selma", en dramadokumentär från 1999 baserad på en bok skriven av två unga medverkande i Bloody Sunday, falskeligen framställde henne som en typisk "black mammy", vars huvudsakliga roll var att "göra religiösa yttranden och deltaga i sjungandet av spirituals och protestsånger". Hon förlorade dock målet.

Under hösten 2007 reste Robinson runt i Tyskland, Danmark, Sverige, Frankrike och Italien i egenskap av vice ordförande för Schillerinstitutet. Hon talade då inför europeiska ungdomar om sitt stöd för Lyndon LaRouche, Martin Luther King och Franklin Roosevelt, såväl som om de fortsatta problemen med rasism i USA. I oktober var hon i Stockholm och talade inför flera gymnasieklasser[6], vilket dokumenterades av TV4-nyheterna. Hon intervjuades även av Dagens Nyheter och talade på flera offentliga möten arrangerade av LaRoucherörelsen i Sverige - EAP.

Källor

  1. ^ Amelia Boynton Robinson dies at 104; civil rights icon was at Selma, Los Angeles Times (på engelska), 26 augusti 2015, läs online, läst: 6 maj 2020 .[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Amelia Boynton Robinson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Civil rights activist Amelia Boynton Robinson, icon of 'Bloody Sunday' march, dies at 104 (på engelska), läs online, läst: 6 maj 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 17 januari 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Civil rights activist Amelia Boynton Robinson dies at 104
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100817203851/http://www.larouche.se/om-oss/amelia-boynton-robinson/sverigebesok-2007. Läst 4 april 2008. 

Externa länkar

  • Biografi på LaRoucherörelsens svenska hemsida
  • Biografi på Schillerinstitutets hemsida (engelska)
  • Artikel i DN: De kom från alla håll och började slå
v  r
Medborgarrättsrörelsen
Tidslinje
Innan 1954
Mordet på Harry och Harriette Moore
1954–1959
Brown mot skolstyrelsen · White America, Inc. · Emmett Till · Bussbojkotten i Montgomery · Bussbojkotten i Tallahassee · Little Rock Nine · Civil Rights Act (1957)
1960–1963
Freedom Rides · The Stand in the Schoolhouse Door · Birminghamkampanjen · Marschen till Washington ("I Have a Dream")
1964–1968
Civil Rights Act (1964) · Blodiga söndagen (1965) · Mordet på Martin Luther King · Civil Rights Act 1968
Aktivistgrupper
Alabama Christian Movement for Human Rights · Atlanta Student Movement · Brotherhood of Sleeping Car Porters · Congress of Racial Equality (CORE) · Committee on Appeal for Human Rights · Council for United Civil Rights Leadership · Dallas County Voters League · Deacons for Defense and Justice · Georgia Council on Human Relations · Highlander Folk School · Leadership Conference on Civil and Human Rights · Montgomery Improvement Association · Nashville Student Movement · NAACP · Northern Student Movement · National Council of Negro Women · National Urban League · Operation Breadbasket · Regional Council of Negro Leadership · Southern Christian Leadership Conference (SCLC) · Southern Regional Council · Student Nonviolent Coordinating Committee (SNCC) · The Freedom Singers · Wednesdays in Mississippi · Women's Political Council
Aktivister
Ralph Abernathy · Victoria Gray Adams · Zev Aelony · Mathew Ahmann · William G. Anderson · Gwendolyn Armstrong · Arnold Aronson · Ella Baker · Marion Barry · Daisy Bates · Harry Belafonte · James Bevel · Claude Black · Gloria Blackwell · Randolph Blackwell · Unita Blackwell · Ezell Blair Jr. · Joanne Bland · Julian Bond · Joseph E. Boone · William Holmes Borders · Amelia Boynton · Raylawni Branch · Ruby Bridges · Aurelia Browder · H. Rap Brown · Guy Carawan · Stokely Carmichael · Johnnie Carr · James Chaney · J. L. Chestnut · Colia Lafayette Clark · Ramsey Clark · Septima Clark · Xernona Clayton · Eldridge Cleaver · Kathleen Cleaver · Charles E. Cobb Jr. · Annie Lee Cooper · Dorothy Cotton · Claudette Colvin · Vernon Dahmer · Jonathan Daniels · Joseph DeLaine · Dave Dennis · Annie Devine · Patricia Stephens Due · Joseph Ellwanger · Charles Evers · Medgar Evers · Myrlie Evers-Williams · Chuck Fager · James Farmer · Walter E. Fauntroy · James Forman · Marie Foster · Golden Frinks · Andrew Goodman · Fred Gray · Jack Greenberg · Dick Gregory · Lawrence Guyot · Prathia Hall · Fannie Lou Hamer · William E. Harbour · Vincent Harding · Dorothy Height · Lola Hendricks · Aaron Henry · Oliver Hill · Donald L. Hollowell · James Hood · Myles Horton · Zilphia Horton · T. R. M. Howard · Ruby Hurley · Jesse Jackson · Jimmie Lee Jackson · Richie Jean Jackson · T. J. Jemison · Esau Jenkins · Barbara Rose Johns · Vernon Johns · Frank Minis Johnson · Clarence Jones · J. Charles Jones · Matthew Jones · Vernon Jordan · Tom Kahn · Clyde Kennard · A. D. King · C.B. King · Coretta Scott King · Martin Luther King Jr. · Martin Luther King Sr. · Bernard Lafayette · James Lawson · Bernard Lee · Sanford R. Leigh · Jim Letherer · Stanley Levison · John Lewis · Viola Liuzzo · Z. Alexander Looby · Joseph Lowery · Clara Luper · Malcolm X · Mae Mallory · Vivian Malone · Thurgood Marshall · Benjamin Mays · Franklin McCain · Charles McDew · Ralph McGill · Floyd McKissick · Joseph McNeil · James Meredith · William Ming · Jack Minnis · Amzie Moore · Douglas E. Moore · Harriette Moore · Harry T. Moore · William Lewis Moore · Irene Morgan · Bob Moses · William Moyer · Elijah Muhammad · Diane Nash · Charles Neblett · Edgar Nixon · Jack O'Dell · James Orange · Rosa Parks · James Peck · Charles Person · Homer Plessy · Adam Clayton Powell Jr. · Fay Bellamy Powell · Al Raby · Lincoln Ragsdale · A. Philip Randolph · George Raymond Jr. · Bernice Johnson Reagon · Cordell Reagon · James Reeb · Frederick D. Reese · Gloria Richardson · David Richmond · Bernice Robinson · Jo Ann Robinson · Bayard Rustin · Bernie Sanders · Michael Schwerner · Cleveland Sellers · Charles Sherrod · Alexander D. Shimkin · Fred Shuttlesworth · Modjeska Monteith Simkins · Glenn E. Smiley · A. Maceo Smith · Kelly Miller Smith · Mary Louise Smith · Maxine Smith · Ruby Doris Smith-Robinson · Charles Kenzie Steele · Hank Thomas · Dorothy Tillman · A. P. Tureaud · Hartman Turnbow · Albert Turner · C.T. Vivian · Wyatt Tee Walker · Hollis Watkins · Walter Francis White · Roy Wilkins · Hosea Williams · Kale Williams · Robert F. Williams · Andrew Young · Whitney Young · Sammy Younge Jr. · James Zwerg
Influenser
Relaterat
Jim Crow-lagar · Plessy v. Ferguson (Separate but equal) · Edmund Pettus Bridge · Rörelsen för marschen mot Washington · Frihetsånger ("Kumbaya" · "Keep Your Eyes on the Prize" · "Oh, Freedom" · "This Little Light of Mine" · "We Shall Not Be Moved" · "We Shall Overcome") · Upploppen i Watts · I populärkulturen (King Memorial)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 79468125LCCN: n93083165ISNI: 0000 0000 7851 5638GND: 122624130SUDOC: 088678423BNF: cb159988890 (data)NKC: vse2010558357